Under de tafatta försök från Lennart Jonsson (SD) sida att göra sig av med Fredrik Mellbin och Hans Wessberg, så blir snabbt Kjell-Åke Jönsson ett mål för Lennart Jonsson och Martin Linder-Loods empatilösa hetsjakt. Det enda ”brott” Kjell-Åke har begått är att han inte gav Lennart Jonsson sitt stöd som gruppledare. Den omröstningen slutade 6-3 till Lennart Jonssons favör. Det helt normala i andra partier är att livet går vidare. Vi hade en omröstning redan på konstituerande gruppmötet och den omröstningen vann Fredrik Mellbin mot Martin Linder-Lood med 8-1. Det ledde inte till någon smutskastningskampanj, hot och uteslutning. Vilket beror på att vi (Fredrik Mellbin, Hans Wessberg och Kjell-Åke Jönsson) hela tiden agerat normalt, rimligt och enligt stadgarna. Därefter valdes Fredrik Mellbin som ordinarie i Kommunstyrelsen och Hans Wessberg som ersättare. Den som justerat det protokollet är Lennart Jonsson. Så är det med den saken. Så hans eviga gråtande över att ”SD inte har någon representation i Kommunstyrelsen”, beror helt och hållet på hans egen inkompetens. Det är inte heller ovanligt att det finns olika uppfattningar i politiska, såväl som i personfrågor. Det är en del av politiken. En fullmäktigegrupp är inte en småborgerlig soaré eller en del av SD Mölndals caféverksamhet. Det unika är den inkompetens som Lennart Jonsson uppvisar i hanteringen och den totala bristen på empati hos Martin Linder-Lood. Hade han haft vapenlicens så hade vi kanske inte levt idag. Det är den nivån.
Vill man ha något, så får man också ge något
Personfrågor kan vara knepiga, men det finns en hel del verktyg att använda sig av. Det första är att man har en grundlig nomineringsprocess där man identifierar eventuella personmotsättningar. Det som i brittiska flottan brukar gå under talesättet ”a meeting without coffe”. Det misslyckas SD Mölndal och dess valberedare Mikael Brodin totalt med. Dessutom så uppvisar Martin Linder-Lood ett bottenlöst svagt ledarskap då han som kommunordförande (KO) inte orkar ställa frågan till KF-gruppen. Det finns ytterligare en möjlighet och det är ”trade-off” eller vanliga förhandlingar med parterna. Ett vanligt talesätt i sammanhanget är att: vill man ha något, så får man också ge något. Det man vill ha är att de tre personerna som inte ställde sig bakom Lennart Jonsson lämnar partiet. Det fanns ingen anledning för oss att göra. Se ovan anförda. Dessutom finns det inget stöd för det i stadgarna. Samtliga ledamöter i KF-gruppen skall likabehandlas (Bilaga 3 Arbetsordning för fullmäktigegrupper)
Kommunstyrelse kan bytas mot bolagsplatser och saken är löst
Vanliga ”deals” bland normala partier är att man byter uppdrag, kommunstyrelse kan bytas mot bolagsplatser och saken är löst. Någon förhandling är inte SD Mölndal intresserad av. Istället inleder man en smutskastningskampanj som distriktet och framförallt dess svaga ordförande Zandra Pettersson köper rakt av, utan att ställa en enda kritisk fråga. Dessutom utan att kontrollera något av dessa påståenden med oss. Otroligt svagt. En riktig skitkärring och liten lort. Dessutom stänger Morgan Carlsson som är ansvarig för Admincontrol helt sonika av oss. Helt stadgevidrigt. Det innebär att vi inte längre får kallelser och protokoll som de andra i KF-gruppen. Det i sin tur innebär att vi förvägras rätten att föra vår mening som reservationer till protokollet och kan inte heller anmäla avvikande mening.
Ett självklart uteslutningsärende av Morgan Carlsson
Ett självklart uteslutningsärende av Morgan Carlsson om Sverigedemokraterna och Medlemsutskottet (MU) hade följt sin egen arbetsordning. Istället agerar Sverigedemokraterna, Zandra Petterson, Morgan Carlsson och Anders Olin (Riks) som skolgårdsmobbare. Ingen av dem tar kontakt med någon av oss tre. Inte någonsin. Var och en kan ju fundera över ledarskapet hos dessa tre små lortar. Då vet vi också att Sverigedemokraterna i praktiken beter sig på det viset att om ett gäng somaliska killar ger sig på några svenska tjejer som inte gjort något annat än att betett sig normalt och stått på sig, så kommer Zandra Petterson, Morgan Carlsson och Anders Olin ta de somaliska killarna, mobbarna, i försvar. Sverigedemokraterna är ett parti med dubbla måttstockar. Vi har sett det när det gäller Mikael Brodin och här är det samma sak. Ett sidospår är att Lennart Jonsson tydligen också lyckas plantera sin smutskastningskampanj hos valda delar av den ”blågröna gruppen” i Mölndal. Tre vuxna partier, S, M och V går inte på Lennarts lögner, men inom L, C, MP och KD saknas det ledarskap och några svaga själar köper Lennart Jonsson lögner rakt av. Långt under förväntan, och den var låg redan från början.
Återstår då Kjell-Åke Jönsson
Så småningom lyckas distriktet med hjälp av partistyrelsen få Fredrik Mellbin och Hans Wessberg uteslutna. En politisk avrättning rakt av som helt saknar grund. Återstår då Kjell-Åke Jönsson. Han är en av veteranerna som Fredrik Mellbin fångade upp och byggde vidare på redan 2016. Kjell-Åke är inte den stora talekonstens man, och introvert till sin natur. Men han tänker och han skriver en hel del. Den delen av vårt lokala partiprogram som rörde sociala frågor är till stora delar Kjell-Åke Jönsson verk. Det är vi oerhört tacksamma för, det har varit en akilleshäl för oss, men Kjell-Åke löste det på ett bra sätt. SD Mölndal hade kunnat driva en hel del bra frågor på det området om man inte valt att slänga all politik och ideologi överbord, så fort man blev av med oss. Sedan dess har det mest varit brandbilar och haverier. Det är antagligen vad man kommer att gå till val på, om man ens skulle lyckas få fram ett lokalt program.
Lojal och stöttepelare
Kjell-Åke har i alla år också varit den kyrkopolitiska stöttepelaren och skött dessa uppdrag klanderfritt. Han är troende och en flitig gudstjänstbesökare i Fässbergs kyrka. Som person lojal och knappast någon som bråkar eller ställer till besvär. Men detta dög naturligtvis inte för de bägge kuppmakarna Lennart Jonsson och Martin Linder-Lood som helt hänsynslöst gick in för att röka ut allt motstånd inom SD Mölndal. Avvikande uppfattning innebar politisk förföljelse, hot, smutskastning och till och med hembesök! För att ge en bild av den hänsynslöshet som särskilt Lennart Jonsson agerar med är här några exempel ur källmaterialet. Lennart Jonsson ringer upp klockan 22:44 på kvällen och nöjer sig inte med det utan lämnar både ett röst- och ett textmeddelande. Man undrar ju lite vad det är för problem Lennart Jonsson har som omöjliggör för honom att ta kontakt under normala tider.
Att Lennart Jonsson barn inte vill träffa honom är fullt förståeligt, men att socialtjänsten ännu inte har omhändertagit Martin Linder-Loods barn är lite av en gåta. Att växa upp i ett empatilöst hem, tragiskt naturligtvis, och lider verkligen med barnen. Efter en insats där Lennart Jonsson tagit hjälp av Polisen (!) genom att anmäla Kjell-Åke Jönsson som försvunnen (!!) så ger Kjell-Åke till slut upp och begär utträde ur sitt kära Sverigedemokraterna som han varit lojal med under många, många år.
Små lortar som kommer ta död på Sverigedemokraterna
Tyvärr är inte detta ett beteende som är isolerat till politiken. Samtliga inblandade, Lennart Jonsson, Martin Linder-Lood, Zandra Pettersson, Morgan Carlsson och Anders Olin är utanför politiken helt befriade från framgångar. Ingen har någonsin velat ge dem förtroendet att leda någonting. Utom Sverigedemokraterna. Inte heller väljarna kommer att ge dessa personer förtroende. Ingen av dem är personvald. Egna misslyckanden har projicerats på oss tre och det är ofta så små lortar fungerar.
Hans Wessberg
redaktionen@wessbergconsulting.se