I slutet av oktober hörde Sverigedemokraternas gruppledare i Västra Götalandsregionen, Håkan Lösnitz av sig. Blev lite förvånad, inte att han ringde. Gammalt folk ringer, utan vad han ville.
Tyvärr så gick Bo Nordström, SD Lerum bort alltför tidigt, 70 år gammal. Det är ju ingen ålder idag. Jag visste sedan tidigare att Bo haft problem med hälsan. Under flera år var jag sammankallande valberedning för Sverigedemokraterna Lerum. En väl fungerande förening, tills Glenn Sjögren började härja runt…
En gång i tiden ett fungerande distrikt…
Bo arbetade i det tysta och var ett stabilt ankare i SD Lerum. Skötte ekonomin och var inte alltid populär på föreningens styrelsemöten. Som gammal företagare ställde han frågor om åtaganden som hade gjorts, genomförande och utfall. Inte helt populärt. Vi satt också tillsammans en period i Distriktsstyrelsen för SD Västra Götaland Västra. Det var en bra årgång, med undertecknad, Martin Johansson, Mats Plahn, som tyvärr också gått bort, och Bo Nordström. Av de drivande i distrikten har alltså två avlidit och två uteslutits. I det senare fallet kan var och en fundera över det politiska ledarskapet i distriktet med såväl Zandra Pettersson som Glenn Sjögren. Det är knappast något distrikt som är framåt längre, snarare SD Västra Götalands ruttna äpple.
Nytt uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige
Håkan Lösnitz ärende var att jag kommit in som ersättare i Regionfullmäktige och förhörde sig om hur jag ställde mig till det. Jag redogjorde för min syn på förtroende. Jag har blivit vald av en valkonferens med ombud från hela distriktet. Det är det förtroende jag fått. Därefter har några små lortar i form av Zandra Pettersson och Anders Olin valt att svälja Lennart Jonsson och SD Mölndals smutskastningskampanj utan att någonsin tillfråga oss. Det finns ingen som helst anledning för mig att acceptera en politisk avrättning som saknar grund.
Svart bälte i självskadebeteende
Glenn Sjögren skall ha heder att att han tog kontakt med mig. Jag hade en hel del invändningar mot formuleringar som var rena fantasier. Vid varje ifrågasättande från min sida kontrade Glenn Sjögren med ”det är inte så de menar”. Varje gång. Till slut bad jag honom fara åt h-e. En enkel sak för SD:s valberedningar att väga in i politiskt ledarskap som parasiterna Zandra Pettersson och Anders Olin helt saknar. De lever på och snyltar på en politik som är viktig för Sverige, samtidigt, för att överleva gör de allt för att sänka Sverigedemokraterna. Detta genom att utan skäl utesluta personer som de anser utgöra ett hot mot deras egen position som parasiter. Det har undertecknad, Fredrik Mellbin, Martin Johansson och många andra fått smaka på. Åtskilliga har begärt utträde och antalet medlemmar rasar i distrikten. Inte till skada för oss, som fått mycket tid att göra vettigare saker, utan till skada för Sverigedemokraterna! Detta självskadebeteende slår det mesta jag upplevt under snart 20 år i politiken.
Håkan Lösnitz (SD) och hur man upprätthåller goda relationer
Håkan Lösnitz och undertecknad har alltid haft en god relation, som med de flesta i SD Göteborg. Vi hade ett bra, respektfullt, vuxet och givande samtal. Som vi bägge konstaterade så kommer jag aldrig att kallas, det finns fem ersättare före mig. Jag kan inte gå i god för om Håkan Lösnitz var nöjd med samtalet, det får ni fråga honom själv. Men jag har inga problem med Håkan och flera andra Sverigedemokrater och han från gärna återkomma.
Dysfunktionella SD Västra Götaland
Har en viss medkänsla med hans omöjliga situation som gruppledare för SD VGR. Sverigedemokraterna har valt en helt dysfunktionell organisationsmodell som jag varit mycket kritisk emot. En kritik som Håkan Lösnitz i mångt och mycket delar. SD VGR består av fem (!) distrikt, SD Fyrbodal, SD Skaraborg, SD Göteborg, SD Sjuhärad och så då det ruttna äpplet SD Västra Götaland Västra. Det säger sig självt att uppdraget som gruppledare blir ett kamiikazeuppdrag. Alla nomineringar sker ute i distrikten, gruppledaren kan inte förhindra att rena haverister som Lennart Jonsson och ”tåg- och faktura-experten” Peter Arvidsson (bägge föga förvånande SD VGV) kommer in i gruppen. Numera efter mycket kraftansträngning, där vi gav SD Göteborg vårt stöd, finns det en gemensam valberedning med Timothy Tréville, tjänsteman hos SD Göteborg, som sammankallande. Det har blivit bättre, men nomineringsförfarandet till regiongruppen är fortfarande en ren fars och allt landar i knät på gruppledaren Håkan Lösnitz.
Det är dubbelt tragiskt då detta också kan påverka majoriteten i regionen. Idag skiljer bara 3 mandat mellan styret och oppositionen. Med en bättre styrning och organisation skulle SD VGR kunna få till en spetsigare grupp med ordentligt driv. Det är nu helt blockerat av parasiter och småpåvar ute i distrikten (som Zandra Pettersson) som blockerat undertecknad från uppdrag och ännu värre Fredrik Mellbin som arbetar professionellt med bl.a den viktiga sjukvårdsindustrin. Vårt problem i sammanhanget är två: Vi är långt mer kompetenta än Zandra Petterson och vi har dessutom talat om det. Då är man borta och SD VGR har istället en kognitivt lågpresterande ersättare i Regionstyrelsen utan någon som helst förmåga till politiskt ledarskap. Vilka förlorar på det? Jo, ni räknade rätt igen, Sverigedemokraterna naturligtvis. Men inte bara Sverigedemokraterna, övriga partier i oppositionen förlorar också på det, då missnöjda SD-väljare har en tendens att ”vända hem” och lägga sin röst på Socialdemokraterna. Något de flesta av dessa gjort sedan barnsben.
Hedern i behåll!
Vi gör roligare saker, undertecknad utvecklar ”Camp Wessberg”, Fredrik Mellbin driver företag och Martin Johansson deltar som frivillig med insamlingshjälp i Ukraina. Känns långt mycket bättre än att vara lågkognitiv parasit utan ledarskapsförmåga. Vi är nöjda.
Frågan är hur nöjda Sverigedemokraterna kommer vara efter valet 2026? – och vad man kommer att skylla på, egen oförmåga, eller oss?
Hans Wessberg
redaktionen@wessbergconsulting.se